Det kom något i vägen

4 månader har passerat sedan bloggen uppdaterades. Eller om det är ett halvår? Jag vet inte, "tiden går så fort" som de vuxna säger.
Har det hänt något? Ja.....jättemycket och ingenting. Det känns som att tiden står still samtidigt som omvärlden susar förbi på högsta hastighet.
Att skriva om "nyheter" som hände för drygt 3 månader sedan känns konstigt. För mig känns allt som en självklar vardag.

För er som vill läsa om bygg och inredningstips, invänta nästa inlägg då detta kommer handla om ett helt annat projekt. Ett projekt som jag hoppas ,kommer pågå resten av mitt liv.

Jag hade många år tidigare gett upp hoppet om att någonsin kunna bli förälder. Trots att det delvis var en sorg så kände jag mig ändå bekväm med tillvaron. När jag sedan fick reda på att jag väntade en son, vågade jag aldrig hoppas på att det skulle gå vägen. Men tiden gick. Jag skaffade ett annat projekt i huset och i takt med att rummen i huset blev klara växte sig killen där inne allt större.

Påskaftonen den 3:e april hade jag påsklunch för mina fina vänner Daniel och Carolina tillsammans med deras son Ivan. Under lunchen tycker jag att magen känns tyngre än normalt och till fikat får jag förklara för mitt besök att jag har värkar. Och att det nu är 3 minuter mellan varje värk och att jag förmodligen borde åka till BB? 3 veckor tidigare än planerat.

Mina vänner vinkade lugnt "hejdå" och byttes av, av min mamma som skulle agera chaufför och coach under förlossningen. Mina tankar som först var "var det SÅHÄR enkelt?!" byttes under de kommande 11 timmarna. Utan att behöva lämna detaljer kan jag erkänna att det inte var någon bekväm upplevelse. Jag hade sett framför mig att jag skulle gråta av lycka, personalen skulle gråta, mamma skulle gråta. Min son skulle vara vacker som en dag och le mot mig och så skulle vi åka hem. Istället minns jag olika kroppsvätskor och att jag krävde isglass. Jag var drogad. Min son kom och min första tanke var; "lever jag?.....fy fan va skönt att det är över!" och sen minns jag att hallonen i saften jag fick efteråt var de godaste hallon jag ätit i hela mitt liv!
Killen som kom ut var det minsta jag sett!! Jätteliten. (Men jag är evigt tacksam att han inte var större) 2945 gram vägde han, och dök sedan ner till 2500g.

Tanken var att han skulle heta Erik efter min fantastiska morfar, som han aldrig fick träffa. Men han såg inte ut som en "Erik" och när personal på BB frågade vad han skulle heta så svängde jag till med "Sigvard", som morfars bror hette. Sen dess har han fått heta Sigvard. Sigvard Lo Källström.

Sigvard, eller Sigge som han kallas till vardags, är en sånhär "modern familj". Dvs han har en förälder istället för det klassiska två. Det betyder att jag ska försöka vara en dubbelt så bra mamma. Men vår lilla familj har inte stannat vid två medlemmar för det. Mer om det i något annat inlägg.

Jag vill inte bli för "mushi-mushi"och sentimental. Detta är ju en trotsallt en bygg och inredningsblogg. Så därför kommer jag fatta mina känslor kort. Jag vill bara säga till alla som jag någonsin mött, att jag är så oerhört tacksam. Jag är tacksam över att ni påverkat mig att bli just den jag är idag. Jag är stolt över att ha blivit den jag är idag och jag är stolt över att jag har lyckats få den bästa jävla unge man kan få! Jag har fått belöningen. Självklart älskade jag honom direkt när han ploppade ut. Mitt i allt kaos bland moderkakor och isglassar, men jag kunde liksom inte anat att jag skulle älska honom mer för varje dag som går. Ju mer jag lär känna honom, desto mer tycker jag om honom. Jag har aldrig tidigare i mitt liv varit stolt över något jag har åstakommit. Inte fullt ut. Det har antingen varit total besvikelse eller så har det alltid funnits något man skulle kunna ha finjusterat. Men Sigvard skulle jag inte kunna gjort bättre. Han är helt perfekt. Så perfekt att jag känner att jag måste vara på mina tår för att förtjäna honom. Jag hoppas att det kommer att göra mig till en bättre människa. Jag hoppas även att Sigge en dag kommer kunna känna sig lycka lycklig som jag känner mig just nu.

Jag brukar ju alltid avsluta inläggen med en före och efter-bild, tidsåtgång samt vad projektet kostade. Så...
______________________________________________________________________________

Före

In progress (jag skriver inte "efter" eftersom jag hoppas att han kommer växa ytterligare)

______________________________________________________________________________________________

 

Tid

37 veckor

 

_______________________________________________________________________________________________

 

Kostnad

Blöjor                 4678.079.-

 

Mjölkersättning 780.043.-

 

Kläder                0.-

 

Prylar                 0.-

 

_________________________

Total : Gud vet hur mycket!

 

 

Skämt åsido. Jag vill passa på att tacka alla som hjälpt mig här. Jag har fått en massa kläder och utrustning skänkt. Både begagnat såväl som nytt. Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är. För mig betyder det otroligt mycket. Kerstin och alla andra helt otroliga föräldrar som låtit Sigge få ärva kläder. Tack till alla ni andra som gett Sigvard fantastiska presenter.

 

Sist men inte minst vill jag tacka mina föräldrar Annika och Åke tillika Sigges "mommo och moffa". Jag hoppas jag kan bli en lika bra förälder som ni är.

 

Uppsala Vintagefestival

Våren är här! Och det med besked.
Med årstiden följer en massa roliga event. Här närmast dyker Uppsala Vintagefestival upp som en tussilago i vårvärmen. Lördagen den 29:e mars och söndagen 30:e mars kommer gräddan av mellansveriges vintage-elit samlas för att erbjuda det bästa i vintage-väg.
Vad sägs om en lineup som:
* Vintage Gamla gatan
* Vintagefabriken
* Marshmallow Electra
* Lata Pigan
* Tidens Melodi
* Deåsånt
* Ruth & Raoul
* Fiffis vintage & kuriosa
   mfl mfl....

Förutom förstklassig vintage så kommer det även vara livemusik, modevisningar, workshops, föreläsningar etc.
Läs mer om eventet på Vintagefestivalens facebooksida

Jag uppmanar att alla som bor i mellansverige att ta sig en utflykt till vackra Uppsala! På under en timma åker man från Stockholms central. Bor du i Sala, Enköping eller Västerås tycker jag också att du ska masa dig dit! Du kommer inte ångra det. Har du tid, så skulle jag även rekommendera ett besök i Uppsalas helt fantastiskt domkyrka som byggdes redan på 1400-talet. Uppsala slott som härstammar från 1500-talet är även det värt ett besök. Du som reser med tåg kommer även att få uppleva Uppsalas helt fantastiska tågstation (som kanske är finast på fasaden, då innandömet är av mer modern karaktär).
Uppsala har många kvarter bevarade från förr och du kommer kunna få se både byggnader av rokoko-karaktär och judend-stil.

Men som sagt.....viktigast är ändå att du besöker Vintagefestivalen.

Hoppas vi syns där!

 

 

 

 

Diamonds & avloppsbekymmer....

Vad kan man göra en vanlig onsdag?...Man kan "TOK-boka" tvättstugan och köra 12 tvättmaskiner och hitta kläder man glömt bort man hade. Man kan också gå på Bukowskis förhandsvisning av "Fashion & Diamonds" samt Bindefelts "Mode i 3 generationer".....Kombinerar man detta med ett litet nätt avloppsbekymmer däremellan får man lagom spänning i vardagen.

Jag vill tacka Atte på 59 Vintage för inbjudan, Carolina för sälliset och Micael Bindefelt för atmosfären.
Kan inte låta bli att fundera över vad man skulle önska sig för kläder/accessoarer om man inte hade någon ekonomisk limit. Köade även för att få se diamanterna....Tänk om, tänk om....tänk om man kunde få äga något liknande. Fantiserade en hel del den kvällen. Tänk om man var ekonomiskt oberoende....TÄNK! va mycket fantastiska diamanter man skulle äga!!! .....På vägen hem köpte jag en kebabrulle som jag tog med i en påsen hem. Tog fram en iskall öl, satte på tv:n ....med programmet "Jills veranda" (som jag aldrig tidigare sett) med min favo Magnus Carlsson.

Medan jag drack min iskalla öl, åt min perfekta kebabrulle och lyssnande på Magnus Carlsson....så kom jag underfund med.....man behöver faktiskt inte diamanter!!!

Hur man bäst firar sin födelsedag....

födelsedagsfika....


Hur firar man sin födelsedag när man passerat sitt "bäst före datum" ? Hur undviker man ångest, stress och depression?.....Jag har ett par bra svar: genom att fokusera på den fina uppmärksamhet man får från sin omgivning och strunta i hur många år man blir. Att låta bli att jämföra sig med jämnåriga och fundera över varför man inte kommit längre i karriären eller har en stor, lycklig och härlig familj etc.
Jag var beredd på att åka på en "dipp" men fick istället en "topp" i lördags! Fick besök av min mamma som i present gav mig och Carolina skjuts till och från Kistamässans "On TheFlee/Megaloppis" med alla våra tusen grejer. I två dagar körde hon våra klädställningar, klänningar, tusen lådor mm mm. Dessutom hjälpte hon till att sälja och bjud Carolina och mig på lunch och fika båda dagarna. Det kallar jag en trevlig födelsedagspresent.

Under lördagen bjöd Carolina på bubbel bakom loppisbordet och vi frossade i en härlig räkmacka. Ibland behövs det inte så mycket mer: bubbel, loppis och fin vän och såklart...världens bästa mamma!

Lördagen och söndagen var toppenfina säljdagar med många glada kunder!
Själv shoppade jag inte järnet men snodde åt mig ett par fina tidningar och en äldre collarbrosch.

Och ni som "ojjar" er över att bli gamla....GE SJUTTON i det! Ta ett glas bubbel och en loppisvända istället.

Tror du på spöken....?

Jag har med tiden förstått att det finns många historier om vem/vilka som spökar på Årsta slott.
Av olika anledningar var jag i helgen tvungen att sova kvar på slottet och även jag började fundera.
Vad är då ett "spöke" ? ...Enligt folktron är det den immateriella skuggbilden av en avliden person. Själen av en person som gått vidare. Och visst tror vi väl att alla människor har en själ? Allt det där om att vi förlorar 21 g när vi dör osv.
Ensam på slottet var det nu dags att lyssna in natten och försöka uppfatta om jag kunde se vad andra sett.

En av de vanligaste och mest uppenbara bevis på att andra än vi som arbetar på slottet vill göra sig hörda är, när det är fest.
Fredrika Bremer är född och uppvuxen på slottet. När föräldrarna sedan sålde slottet så hyrde Fredrika en våning på slottet som vuxen. Detta fungerar idag som ett muséum. Muséumet förvaltas av Fredrika Bremer-sällskapet. Dörrarna till våningen är alltid låsta så länge det inte är visning på muséet. Det är släckt, flera fönster har rullgardiner (för att skydda konst och textiler mot det blekande solljuset).
På slottet finns även en sk. "festvåning" som ofta hyrs ut till fester, bröllop etc. Festvåningen är på motsatt sida som muséet. Sena kvällar, när det är fest på slottet kan man se hur ljuset tänds i Fredrikas fd. arbetsrum. Ibland är även fönstret på glänt. Vissa har hört pianomusik från våningen (där det står en flygel) och trott att musiken kommit från festen. Det har senare framkommit att det inte spelats någon pianomusik på festen.
Ljuset har släckts strax efter det att de flesta gäster lämnat slottet. Ibland har vi som jobbar på slottet fått släcka, stänga fönster etc.

Min teori är att det är Fredrika som fortfarande finns kvar på sitt älskade slott. Jag tror att även hon vill festa när hon hör alla kalasa på andra sidan slottet. Hon väljer dock att hålla sig i sitt rum, spela musik och vad vet jag...kanske umgås med andra själar på slottet?  Det är sällan hon gör sig påmind fysiskt på själva festerna. Det är någon gång som en servitris blivit knackad på axeln trots att alla gäster suttit ner och ingen annan stått bakom. Om detta varit Fredrika eller någon av de andra själar som sägs finnas kvar på slottet, är oklart. Mig veterligen har ingen av de själar som finns på slottet varit elaka mot någon levande. Inga knuffar, ryckningar i håret eller liknande som man kan höra om ibland.
Jag tycker inte att det är konstigt att det är fler en jag som finns på slottet, även om jag inte kan se dem. Slottet har funnits här sedan 1600-talet. Jag tycker att det hör till och gör mitt bästa för att visa dessa själar respekt.

Vad såg jag då under natten...och vad hörde jag?.....
Det sparar jag för mig själv ett tag till.

 

 

Stylish....

De senaste dagarna har jag haft äran att styla ett gäng tjejer.
I onsdags var det dags för Grammisgalan14 och den grammis-nominerade Anna Sköld i Wizex  hade tagit kontakt med mig för att hitta den perfekta klänningen. Och visst hittade vi den tillslut. En 50-tals klänning med guldstrass-överdel och en underdel som bestod av ett champange-färgat tyllhav!! Jag fick äran att även styra upp en makeup och sätta upp Annas hår. Visst var det ett tacksamt material att arbeta med men jösses va vacker hon var den kvällen!
Tyvärr vann inte Wizex någon Grammis denna gång men jag hoppas att hon och bandet hade en rolig kväll på Cirkus och Café Opera.

Idag har jag stylat två tjejer som ska på stort baluns på Nalen med 20-tals tema. Hoppas att även de får en rolig kväll.

Anna Sköld i Wizex

 

 

Antikmässsan

Igår tog jag med mig fina Carolina på Antikmässans VIP-mingel och vernissage.
Många glada och bekanta ansikten och självklart en massa vackra saker!

Avslappnad stämning och många glada utställare. Förutom själva antikviteterna så kunde jag inte låta bli att slås av vilken skillnad det är på montrarna. Vilka som använd använt sig av professionell hjälp(/egna proffessionella) skills och vilka som har valt att inte använda sig av display alls. Personligen tyckte jag att Herr Judith stod för en av de snyggaste montrarna. Tyvärr fick jag ingen bra bild eftersom det var tjockt med folk hos dem konstant. Även Antikmässans egna monter var mycket snygg. Förutom att Herr Judith hade den snyggaste montern stod de även för de snyggaste prylarna. Rent generellt tyckte jag att det fanns en fortsatt trend med taxidermi (uppstoppade djur av alla de slag), självklart mycket guld som alltid och fortsatt mycket mässing och koppar som varit en trend ett par år nu. Kunde inte riktigt se någon ny trend. Antikmässan skiljer sig ju lite mot tex andra inredningsmässor. Här är det devisen "More is more" som gäller. Vilket kan kännas rätt befriande och kan ses med mer glimten i ögat.
En av mina favoritutställare var Handtryckta tapeter! Byggnadsvård, inspiration och kreativitet av högsta klass! Följ dem gärna på instagram. Helt fantastiska tryck! @handtrycktatapeter

Besöker ni mässan i veckan rekommenderar jag: Lisa Larsson second hand, Brandstationen Herr Judith och Herr Judith samt Handtryckta tapeter.



Carolina och två giraffer hos Nordlings Antiks monter